Ärlighet varar längst. Tills lögnen kör över dig.

Publicerad 2015-02-28 00:11:51 i From my head, Den Allsmäktige Lingonrenen

 Som barn fick jag lära mig att vara ärlig. Att det är fult att ljuga, att man ska värna om sina medmänniskor och att en liten lögn för dig kan göra mycket skada hos någon annan. 

 

Nu undrar jag om det bara var jag som fick lära mig detta som liten? Eller har de lärdomarna på något vis glömts bort med tiden och tagits över av någon form av lögnernas världsherravälde? Är livet egentligen en del av ett världsomfattande avsnitt av Paradise Hotel, där alla väljer att ”spela spelet” och inte drar sig för att hugga varandra i ryggen där det känns som mest? 

 

Är det bara jag som vill kräkas av dåligt samvete när jag råkar slänga ur mig en lögn? Eller är andra i själva verket redan så uppslitna inifrån av sina lögner att samvetet inte längre påverkas? Varför är makt så förbannat viktigt att folk är villiga att kliva över lik för att uppnå en högre position, även om den inte garanteras? Varför glöms hela värdet i en människa bort, så fort det glittrar vackert från ett annat håll?

 

Vi är djur, inte människor. Eller nej, vi är inte ens djur - vi är monster. Vi är blodtörstiga rovdjur som tveklöst förstör andra människors liv för att få vår vilja igenom. Samvetslöst och ursinnigt. Vi hugger lika hårt som när ett lejon fäller en antilop. Vi överväger våra handlingar lika mycket som en krokodil skulle låta samvetet styra om ett byte ska tas eller inte. Vi lever inte efter vad våra föräldrar sade till oss som små - ändå kommer vi högst troligtvis lära våra egna barn samma sak. Vi kommer säga att det är fult att ljuga. Att man ska vara snäll. Att man ska ta hand om de man tycker om. Det kommer sparkas undan i chansen att nå det glittriga, det större - det bättre. För en lögnare är rädd att bli avslöjad, och slåss med näbbar och klor. Tills sanningarna ligger kvar på marken och blöder. 

 

Och innan du ens yppar ett ord om att du håller med, ber jag dig att fundera över när du senast trampade ned någon. När du senast offrade en medmänniska för din egen vinst. 

 

Hur är det med samvetet?

Finns det kvar? 

Vågar du lyssna på det?

 

 
 

Kommentarer

Postat av: Zoe

Publicerad 2015-02-28 07:03:12

Haha, hög på din egen förträfflighet much? :p Finns massa fina och bra människor här i världen, du är knappast ensam om att inte vara blodtörstig blabla whatever som skulle göra vad som helst för att få vad den vill.

1. Hela ditt inlägg är så jävla överdrivet att man storknar.

2. Hatar sånt här moraliserande. Finns cirka sjutusenfemhundrafemtiofem saker som är värre än att ljuga. Sen finns det väl grader i helvetet? Eller är du så perfekt att du hatar på alla som nån gång dragit en vit lögn?

Hur gammal är du? 19? I den åldern brukar folk vara lite lillgamla och besserwissriga och tro att de sitter på sanningen till allt. Chilla lite, du är inte människan i hela världen som kan bete sig.

Svar: Eller är det snarare så att du känner dig träffad kanske? ;)
Den Allsmäktige Lingonrenen

Postat av: J

Publicerad 2015-02-28 12:59:46

Zoe!
Det låter som om du har mycket tankar och åsikter som vill ut. All denna ilska och allt förakt. Vet du vad? Jag har en idé, skriv en blogg! Där kan man skriva om allt man tycker och har man tur så får man ett svar från någon som tycker precis tvärtom. Som nu. Det är då det blir dynamik i debatten.
Lite spännande när du skriver att det finns sjutusenfemhundrafemtiofem saker som är värre än att ljuga. Självklart är det så! Det finns sjutusenfemhundrafemtifem saker som är bättre också. Precis som med kanelbullar, bilolyckor, en sticka i foten eller vad fan som helst.
Tack för att du skriver Vilja. Alltid lika roligt och tänkvärt att läsa.

Postat av: Vilja Lingonren

Publicerad 2015-02-28 14:23:44

"Zoe". Det är självklart att jag vet att alla i världen inte är rävar, men det är just rävarna som jag riktat inlägget till. Jag skriver inte alla mina inlägg med hela världen som målgrupp, utan ibland riktar jag mig till en specifik grupp och denna gång var det att förhoppningsvis trampa några "fulspelare" på tårna.

Jag har på många sätt varit en fluga på väggen i flera situationer där jag tagit del av konsekvenserna som blir när någon väljer att just ljuga till sin egen fördel. Vet man vad jag vet så är inte inlägget så överdrivet som man kan tro. Och självklart finns det grader i helvetet, men det är inte dit mitt inlägg är riktat. Jag har specifikt valt att diskutera lögner och dess konsekvenser här, inte mord, barnmisshandel eller annat som kan räknas som det värsta. Måste man det? Måste man ha allt det värsta i världen i bakhuvudet när man diskuterar ett ämne på en helt annan nivå? Det känns som lite samma mentalitet som när klasskamraterna på lågstadiet sade att man skulle tänka på barnen i afrika när man inte orkar äta upp pannkakorna till lunch.


Jag är inte 19 och jag har heller aldrig trott att jag sitter på sanningen till allt, däremot har jag åsikter och de har jag all rätt att yttra bäst jag vill - särskilt på min egen blogg!

Postat av: ALB

Publicerad 2015-03-01 08:06:33

Till Zoe: ledsamt att läsa ditt inlägg. Försök lyssna lite inåt och se vad det är för tankar som du väljer att lyfta fram. Du verkar inte så gammal, det är ju egentligen ovidkommande i och för sig, men det blir ju lite speciellt när du spekulerar i vilken ålder Vilja har.
Att uttrycka åsikter är en sak men att angripa en person är en annan. Du vet nog vad det kallas, eller inte...?
Du börjar dagen tidigt och är så arg, eller är du på andra sidan jordklotet och det faktiskt är kväll? Hur eller hur, var rädd om dig M.
Använd ilskan och besvikelsen till något konstruktivt så kan du skriva på din egen blogg.
Lycka till!

Postat av: Lili

Publicerad 2016-09-02 10:48:28

Intressant inlägg. Det är läskigt hur långt vi människor ibland kan gå för att upprätthålla en dröm eller en bild av oss själva, för att nå våra mål. I jakten på att rädda vårt ego kan vi nästan kasta andra bortom räddning. Tyvärr. Det har hänt att jag också ljugit eller fingerat sanningen, men det är något jag undviker att göra så mycket som möjligt, jag tror på ärlighet, och framför allt får jag dåligt samvete när jag ljuger, detsamma om jag överdriver (brukar då säga det också: "okej, det där var en överdrift, sorry, jag är så himla dramatisk"). Vi är knappast ensamma om det, finns många som har samvete, men tyvärr också lika många som inte har det, och ibland har man otur och springer på väldigt många sådana människor på kort tid...

Svar: Verkligen! Jag är en otroligt dålig lögnare, väldigt genomskinlig - och får alltid dåligt samvete, vilket i sin tur kanske bidrar med att jag är just en dålig lögnare. Om jag inte klarar av att slänga ur mig en sanning, så väljer jag oftast att vara tyst för att inte behöva älta det i efterhand. Det blir som ett självförsvar att slänga ur sig en lögn, men jag vill inte göra det. För det slår ju allt som oftast tillbaka på en själv, och leder till konsekvenser som är värre än de varit om man hållit sig till sanningen från början. Nä, att vara ärlig är så mycket enklare, tycker jag!
THE ALMIGHTY LINGONREN

Kommentera inlägget här
Publiceras ej