This is the start of something new

Publicerad 2015-01-01 01:09:00 i From my head, Den Allsmäktige LingonrenenLife, Den Allsmäktige Lingonrenen

För ett år sedan gav jag mig själv i löfte att prova nya saker under 2014. Det kändes som ett roligt och motiverande löfte som inte är så svårt att hålla. Och nog blev mitt 2014 ett år av nya erfarenheter - minst sagt. 
 
Året startade med ett facebookmeddelande som bidrog till en väldigt stor förändring i mitt liv. Meddelandet kom från Maria och bestod av detta:
 
"Hallå. God fortsättning med livet . :) Vi har för lite mat och för lite plats eller för många får. Eller både ock faktiskt, himla torka det bar i somras. Vi måste göra oss av med några och nu är frågan om du vill ha Märta. Hon har nog bara ett eller Max två år kvar men frisk och glad. Kan fås med en eller flera väninnor :)"
 
Under ett par år har jag varit upp till deras gård ett par gånger och redan första gången jag var där blev jag och Märta bästa vänner. Det slutade med att hon lade sig i mitt knä när hon lammade. Av alla vita får och gulliga, fluffiga lamm så var Märta den fina taka som tog mitt hjärta med storm. Men jag har ju aldrig haft får. Hur gör man? Kan jag? Fungerar det? 

Efter lite funderingar fram och tillbaka, bollande med stallägaren där jag har Dundertunnan och flera nätter utan sömn bestämde jag mig. Klart att Märta skulle bli min. Jag tog med mig min bästa vän och världsmästare i kartläsning, Karro, och min pappas bil och åkte upp till Norrtälje i det ungefär värsta väder man kunnat välja att åka i. Karro och fåret Silke blev kompisar, så valet var enkelt. Märta och Silke fick följa med mig hem. 
 
Året fortsatte, jag bestämde mig för att göra slag i saken och tatuera mig för första gången i mitt liv. Bokade en tid och började skissa på min tatuering. Gjorde om, gjorde rätt. Filade till. Natten innan min bokade tid gjorde jag om den en sista gång och satte den på pricken. Detta var vad jag ville ha! Åkte till Amanda på New School Tattoo i Katrineholm och spenderade förmiddagen under nålen. Har inte ångrat det för en sekund!

Jag skickade in en ansökan till ett sommarjobb jag verkligen ville ha. Hade is i magen och retade gallfeber på hela familjen genom att inte söka något annat än just det jobbet. Och jag fick det. Började jobba, trivdes enormt bra och insåg att det jag pluggade till var helt fel. Det var ju såhär det skulle kännas att vara på jobbet! Tog en chansning, hoppade av pluggandet och valde att helt enkelt försöka harva runt mitt liv på en timanställning. Lite tuffare, mycket osäkrare - men man måste våga ta risker för att hitta sin väg i livet. 
 
Våren tickade på. Fick en förfrågan om att hålla tal på ett PechaKucha-event i Katrineholm, hade ingen aning om vad jag skulle prata om men valde ändå att tacka ja. För jag gör sådant. Jag älskar att tala inför folk! Och eftersom prokrastinering tydligen är temat i mitt liv, fick jag ihop mitt tal kvällen innan det skulle hållas. Trots det lyckades jag gripa tag om mina lyssnare ganska bra, för när jag avslutat det blev jag uppfångad av en journalist som ville göra ett reportage om mig. Sagt och gjort, ett par veckor senare hälsade hon på mig och mina djur och så småningom hamnade vi tidningen. 
 
Sedan dröjde det inte länge innan jag fick ett nytt facebookmeddelande som kom att förändra mitt liv lite till. En person hade sett min artikel i tidningen och undrade om jag var intresserad av att ta över ett flasklamm, då gården skulle avvecklas och tackan inte tog hand om den själv - utan behövde flaskmatas. Hjärtat svämmade över, mer bollande om logistik skedde och det dröjde inte länge till familjen blev utökad med ett tredje får - Vera. 
 
Sommaren började och midsommar nalkades. Jag kände mig anti och ville mest av allt resa iväg under denna period. Planerade först att åka själv, vilket kändes lite läskigt och skrämmande då jag de få gånger jag rest, gjort det med familjen. Plötsligt kom jag på att jag kunde fråga min äldsta syster - vilken chans att få lära känna varandra, då vi vid den tidpunkten bara träffats en gång! Hon fick lov att åka, och äventyret började. Jag bokade hotell, köpte flygbiljetter och planerade in resan. En och en halv vecka senare bar det iväg till London. Vi vandrade runt halva fredagen och svettades ihjäl i värmen innan vi hittade till hotellet, sedan utforskade vi staden lite grann och planerade resten av helgen. Shoppade upp lite för mycket pengar och nötte ned sulorna på skorna innan det var dags att åka hem igen. Ångrar inte en sekund att jag genomförde den resan! Vilken grej!
 
En dag greppade jag åter igen ett chansande halmstrå och skickade en förfrågan om ett jobb i Katrineholm, inom samma myndighet. Svaret kom snabbt och plötsligt fick jag en möjlighet att vidga både min kompetens och mitt arbetsområde, och jobbar nu på två orter. Ännu ett val jag verkligen inte ångrar! 
 
Två månader senare anländer en råtta till mitt jobba. En historia som kom att bli bra mycket mer uppmärksammad än man kunnat tro. Råttan, som åtminstone tros vara en tamråtta, fick till slut ett nytt hem hos mig. Tillsammans med mina kollegor fick han också ett namn - Dynamit-Harry. Historien spred sig som en löpeld och han blev lokalkändis inom en vecka. Var med i SN två gånger, Katrineholms Kuriren ännu fler gånger, både i form av webbartikel, halvsida i papperstidningen och på webb-TV. Till slut fick även Expressen nys om det och han spreds över facebook. Nyhetstorka eller bara en ovanligt konstig historia? Svårt att säga. 
 
Hösten stod i antågande och jag skaffade personlig tränare. Och gav efter för mormors eviga övertalningsförsök och provade, efter sju år av tjat, att följa LCHF-kosten. Något som blev en ganska radikal förändring av mitt liv - till det bättre. Föll ur det lite när jag drog ut visdomständerna och fick svårt att äta, vilket gjorde att jag i stort sett levde på tomatsoppa och glass, men är nu tokmotiverad att fortsätta det nya året med en kost jag fungerar fantastiskt bra på. 
 
Efter en tid av omvälvande funderingar och plötslig självinsikt lärde jag känna mig själv på ett nytt plan. Efter mycket eftertänksamhet och ett långt samtal med min mor valde jag till slut att skriva ett inlägg där jag exponerade mig själv på ett helt nytt plan. Inlägget fick en helt otrolig respons, med över hundra kommentarer från främmande människor, re-blogs på andra bloggar och stor publicitet över hela blogg.se. Inom två dagar hade över 5000 personer läst inlägget, och spridningen fortsatte ett bra tag framöver. Det fick mig att omvärdera hela syftet med min blogg och mitt sätt att skriva. Inlägget kan ni hitta HÄR.
 
Mitt år har bjudit på enorma förändringar och erfarenheter. Livet har gått i hundra knyck i en vild berg och dalbana, men i slutänden vill jag säga att det varit bra. För topparna har varit så många och så höga att jag kan avsluta detta år och säga att jag är en helt ny människa. 
 
Gott nytt år!
 
 

 
 
 
 
 

Kommentarer

Postat av: Fyrtiotaggare.com

Publicerad 2015-01-01 10:23:06

låter som ett bra år!

Svar: Kan bara hålla med!
Den Allsmäktige Lingonrenen

Postat av: Annsoh

Publicerad 2015-01-03 16:00:19

Fina bilder! :) vad händer idag?

Svar: Tack :) Downton Abbey händer!
Den Allsmäktige Lingonrenen

Kommentera inlägget här
Publiceras ej